• ...vi sågar 15 000 m3 sågad vara varje år.
DNV     PEFC

Skogsvård och avverkning

 

Slutavverkning

Slutavverkningen är den åtgärd i skogen som ger den största intäkten och största värdet finns i sågtimret eftersom det sågas till plankor och bräder. Den del av stammen som är av för dålig kvalitet för att duga till timmer görs till massaved som används vid tillverkning av papper. Resten av trädet, såsom trädets grenar och toppar, tas tillvara och används som biobränsle.

 

Slutavverkning är även den åtgärd som påverkar skogslandskapet mest och är hårt reglerad. Man tar vid planeringen av en slutavverkning stor hänsyn till såväl växter som djur i området så att påverkan blir så liten som möjligt. På samma gång ska man även planera den nya skogen och fundera över vilka åtgärder som lämpar sig bäst. 
 
 

Kalavverkning

Vid kalavverkning tillgodogör man sig virket från skogen samt underlättar för skogsförnyelsen eftersom man minskar konkurrensen om vatten, näring och ljus och på så vis gör det lättare för nya plantor att etablera sig. Avverkningsrester, rotsystem och liknande frigör vid nedbrytningen växtnäringsämnen och ger småplantor en snabb tillväxtstart.
 
Vid kalavverkning avlägsnas hela områdets bestånd med undantag från några enskilda träd eller små trädgrupper som lämnas till förmån för naturens mångfald i området samt för att mildra förändringarna av ekosystemet. Sådana förändringar kan till exempel vara den högre frostrisken på grund av följder från den ökade solinstrålningen, ändring av artsammansättningen i området samt att växtnäring urlakas när grundvattennivån stiger.
Efter kalavverkning sker en viss markberedning som förberedelse för sådd eller plantering.
 
Kontinuitetsskogsbruk

Naturlig skog består av träd i olika storlek, man säger att skogen är skiktad. När ett litet träd frigörs ur ett större träds skugga påskyndas tillväxten och trädet har möjlighet att bli nästa generations dominerande träd. Skogarnas naturliga skiktning utgör grunden för skogsbruk utan kalavverkning. I naturen dör de förväxande träden med tiden, men i kontinuitetsskogarna gallras de ut till försäljning.

Kontinuitetsskogsbruk är mycket komplext och det krävs stor kunskap av utövaren om såväl skogsekosystemet som värdetillväxten. Att skapa en skiktad skog är inte så knepigt men att göra den lönsam kräver desto mer kunskap. Man bör kunna skilja ut utvecklingsdugliga små träd och gallra ut överflödiga konkurrenter. När de mindre träden vuxit till sig upprepas avverkningen med 15-30 års mellanrum beroende på växtplats och läge.
Kontinuitetsskogsbruk kan öka mångfalden i landskapet samtidigt som kostnader för markberedning och plantering minskar.
 

Skärmhuggning/Fröträdshuggning

Skärmhuggning kallar man den avverkning som resulterar i en skärm, det vill säga att ett bestånd av äldre skog lämnas i form av en skärm och har till uppgift att, bland annat genom besåning, ge upphov till föryngring samt skydda de nya plantorna.

En skärmhuggning har, som det mesta, både positiva och negativa egenskaper.
 
      +      
  • Den allra största fördelen med en skärmhuggning för en föryngring är den minskade frostrisken
  • Plantor som växt upp under skärm får klenare grenar och stam än fritt växande plantor vilket är positivt för virkeskvaliteten.
  • Skärmhuggning förhindrar alltför tät markvegetation och fröproduktionen hos de kvarlämnade träden stimuleras då konkurrensen över vatten och närning blir lägre.
  • Det har även visat sig att floran i området förändras mindre under skärm än vid en kalavverkning.
  • Kan löna sig bättre än traditionellt kalhyggesbruk på till exempel marker med frostproblem eller ytligt grundvatten.
–
  • Om tätheten i skärmen inte anpassas korrekt så kan konkurrensen om vatten och näringsämnen bli för stor och plantornas tillväxt hämmas.
  • Avvecklingen eller utglesningen av skärmen kan vara till stor skada för plantorna då de utsätts för större påfrestningar i form av förändrad ljustillgång, vindhastighet, luftfuktighet och temperaturvariationer.
  • Oväder kan resultera i att delar av eller i värsta fall hela skärmen blåser omkull och då inte kan tas tillvara till samma värde som annars och kan dessutom skada plantor i dess närhet.
 

Andra gallringen

Tanken med alla gallringar är att koncentrera tillväxten till friska stammar av god kvalitet för att maximera den ekonomiska tillväxten. Den andra gallringen är en åtgärd för att skapa bättre resultat under slutavverkningen men ger även betydande inkomster i sig då den här gallringen ger timmer.

För tallskog rekommenderar man generellt tre stycken gallringar och de senare gallringarna bör ske med cirka 15-20 års mellanrum från första gallringen.
 För granskog räcker det oftast med två gallringar eftersom en tredje inte längre ökar lönsamheten. Den andra gallringen bör ske efter 10-15 år. Till skillnad mot i en tallskog så är det inte lönsamt att gallra en slutavverkningsmogen granskog då granbeståndets tillväxt efter så lång tid till och med kan minska. 
 

Första gallringen

När man gallrar avlägsnar man träd med nedsatt kvalitet och träd som växer för nära varandra. Skogens förmåga till avkastning utnyttjas effektivt genom att man låter de bästa träden växa.

Första gallringen är den första åtgärden i skogen som ger inkomster och den ökar också inkomsterna från de följande gallringarna. Intäkterna från en skött skog är en och en halv gång högre jämfört med en oskött skog, eftersom stammarna snabbare blir grövre.
 
Det är viktigt att redan under första gallringen tänka på att bevara de livsmiljöer som är viktiga för naturens mångfald.
 

Röjning/Plantskogsskötsel

Röjningen är den första stora insatsen du gör i din skog och det handlar om att reglera konkurrensen mellan träd.
Röjningen påverkar ljus, vatten och närningsflöde i området på ett positivt sätt och ger därför bättre förutsättningar för att få ut värdefullt gagnvirke, det vill säga virke av den typ som kan förädlas ekonomiskt. Röjningen gör även att den unga skogen blir naturligt gödslad då röjda stammar, rötter barr och blad förmultnar och blir näringsämnen åt de kvarstående träden.

De nersågade stammarna vid en röjning ger ännu inte säljbar massaved, men duger till bränsle. Plantskogsvård har en positiv inverkan på virkesmängden och minskar även drivningskostnaderna. Tillräckligt kraftig plantskogsvård vid rätt tidpunkt kan till och med halvera drivningskostnaderna vid första gallringen , vilket ökar skogsägarens virkesförsäljningsintäkter.

 

Plantering 

Plantering är den vanligaste och oftast säkraste metoden för föryngring och bör ske senast året efter mark­beredningen och helst inom tre år från tiden för slutavverkning.
 
Plantering är mindre känslig för klimat och väderskiftningar än sådd och naturlig föryngring men är också dyrare. Vid plantering av lövträd måste dessutom ofta viltstaket sättas upp. Man kan även kombinera planteringen med skärm eller fröträd. Eller tvärtom, komplettera sådd och självföryngring med plantering.
 

Markberedning

Oavsett om du väljer plantering eller sådd som föryngringsmetod är det viktigt att ge plantor och frön en bra miljö att växa i. För att ge en så bra start som möjligt åt trädplantan utförs markberedning. Markberedningen blir i regel aktuell efter slutavverkningen och det innebär till exempel att en skogstraktor med ett speciellt aggregat tar bort en liten del av marktäcket så att mineraljorden blottas.

Med markberedning uppnår du:

-         Mindre vegetationskonkurrens.

-         Högre marktemperatur.

-         Jämnare fuktighet.

-         Mindre frostrisk.

-         Bättre näringstillgång.

                  -         Mindre risk för snytbaggeangrepp.